Tankar från en naturhamn i Blekinge

Tankar från en naturhamn i Blekinge

Om bloggen

Bloggens mål är att beskriva Blekinge skärgård ur en seglares perspektiv. Historia, natur och kultur.
Kommentera gärna - inget lösenord behövs.

Blekinge skärgård byts mot Ganges XII

ReseberättelserPosted by Thomas Sat, February 20, 2016 16:33:56

Nyårsafton år 2015.

Uppstigning tidig morgon som brukligt. Kl. 0630 intogs en enastående och omfattande frukost innan vi äntrade bussen för färd ut i mångmiljonstaden. Vårt första mål var ett hinduiskt tempelområde som övertogs av mogulerna och muslimerna på 1100-talet. Qutb Minareten som är världens högsta brickmurade minaret nådde nästan ända upp till de från flygplatsen lyftande långdistansplanen. Solen sken i detta världsarv och vi var nästan ensamma i parken här på 28 grader N och 77 grader O.

När vi ändå var inne på muslimspåret så bar det iväg till en av världens största moskéer, Jama Masjid, klar samtidigt med slaget vid Lützen. En moske är ju nästan bara en stor byggnad med en bönesal som täcks av en enorm matta. Inga s.k. konstverk av en medioker svensk konstnär. Förhoppningsvis lite arkitektoniska mästerverk men annars inte mycket att se. En vänlig muslim i Singapore guidade mig vid ett besök därstädes. Här i Indien kunde vi inte komma in utan fick nöja oss med att njuta av solskenet på den väldiga uteplatsen. Plats finns för 25000 bedjande men alla 170 miljoner muslimer i Indien kommer nog inte på samma gång.

Bussfärd till Connaught Place, Dehlis centrala delar och besök på restaurang som bjöd på indiska smårätter. Därefter färd med rickshaw in i basarområdena. Spännande, här skulle jag velat stanna och strosa runt en hel eftermiddag. Besök hos kryddhandlaren där valnötter, gula russin och curry inhandlades. Kryddorna skulle senare visa sig vara lyckade vid spisarbetet hemma i Sverige. Ångrar att jag inte köpte mer.

Eftermiddagens begivenhet avslutades med besök hos den siste stormogulen Humayans cenothaph.

Byggnaden var vacker och pampig men jag inledde i stället för att besöka gravkammaren ett samtal med en välspantad tös från Bangladesh. Pink, som hon hette, var här med sina två systrar, Schwastika (!) och Chagotta. Skånepågarna var djupt imponerade över gamle ”Tompas” förmåga att knyta kontakt med ”kexen”.


Den siste stormogulens Humayans cenothaph

Hundslagsmålet var jag däremot inte inblandad i utan vi fortsatte med ”sightseeing by bus” via India Gate och regeringskvarteren. Engelsmännen flyttade ju huvudstaden från Calcutta till New Delhi där man byggde nytt, granne med Old Delhi. Allt klart i början av 1930-talet.

Nyår firas inte så storslaget i Indien, men hotellets restaurang hade verkligen ansträngt sig för sina gäster. Marinerade skaldjursspett och lammspett i vitlök samt sirloinbiff avnjöts under trevlig samvaro. En måltid utan dessert är som en enögd skönhet. Här fanns allt man kunde önska sig.

Mina vänner på Nya Zeeland och i Australien hade sedan några timmar tillbaka redan hälsat det nya året välkommet. Eftersom jag skulle lämna hotellet redan strax efter 0600 nästa morgon så tog jag tidigt avsked från de närmast sörjande. Några skulle stanna i Indien för bad och andra äventyr. Kramen från de skånska värstingarna värmde.

Någon sömn blev det inte förrän kl. 0100. I lobbyn spelade en orkester något som en del människor kallar musik. Mitt rum på åttonde våningen vibrerade som om jag befunnit mig på ett kryssningsfartyg på väg att runda Kap Horn i mindre storm från sydväst.

Bussen som skulle ta mig till flygplatsen kom ”just in time”. Det är ordning och reda med Jambo Tours även om man ibland kommer hem en dag för tidigt (se Vietnamresan).

Att man nått mogen ålder förstod jag på flygplatsen när de vackra damer som körde ”golfbilarna” som fraktade handikappade och andra ”disabled people” blinkade och undrade om jag ville ha skjuts.

En trevlig indian i tax-freebutiken avrådde från köp av några hälsodrycker. Jag skulle ju byta i Helsingfors. Därstädes var det inte möjligt att handla om man skulle resa inom EU. Märkligt, på Kastrup, Cph, kan man handla oavsett vart man ska. Dessutom också när man kommer tillbaka, vilket är en förmån som måste utnyttjas.

Att tåget hem till Karlshamn blev försenat en dryg timme var inte annat att vänta. Inte på grund av flyktingströmmarna till den humanitära stormakten Sverige, utan för att tåget saknade förare när vi skulle lämna Malmö Central enligt tidtabell.

Jag såg det som ett dåligt omen för hela landet. Men efter att ha varit igång i 20 timmar, nåddes till slut hemmet innan första dagen på år 2016 var slut. Jag var tacksam för att ha fått se Indien, den f.d. juvelen i imperiet Englands krona. En intressant och välorganiserad resa av hög klass var till ända.

India Gate







Blekinge skärgård byts mot Ganges XI

ReseberättelserPosted by Thomas Sat, February 13, 2016 15:06:03
Soltorkande tvätt

Onsdag den 30 december innebär sovmorgon på det till det yttre fina hotellet. Backstage kunde jag notera en viss ruffighet, men det är ju inget som stör de gäster som inte är lika nyfikna som skribenten.

Frukost intogs bestående av mycket frukt, youghurt, juice och grovt bröd. Kaffet blev godkänt med tvekan, tillhörde dock ett av de bättre som serverats under resan.

Ut på stan för en sista exkursion. En tuk-tuk-åkare ville bjuda på skjuts, påstod att det var gratis, men den enkla gick jag naturligtvis inte på. Bestämde körning för 200 Rupees, dvs knappa 30 SEK. Tyvärr var chaufförens engelska lika dålig som resultatet för den svenska skolan i en PISA-undersökning. Alltid roligare om man kan kommunicera med infödingarna.


Så tvättade vi i Sverige på 50-talet.

Tråkigt för de resmål han valde var inte så häftiga. Jo, den kommunala tvättplatsen var intressant och så ville han dessutom bjuda hem mig till frun och alla barnen. Jag berättade att tiden var begränsad, men att vi kunde ses nästa gång jag kom till Varanasi.


Bra med stora ytor när mattor skall torkas

Då körde han mig till den indiska butiken där han hade provision. Nåja, en t-shirt kan man väl satsa på. Har man tur så är den av god kvalitét, har man otur så bleknar Ho-Chi-Minh bort i första tvätten. FAst tur är kanske det. Folk kan ju tro att man tillhör Sjöstedts sekt. Jag köpte ju den enbart för att glädja den unge grabben i Hanoi.

Jag köpte en T-shirt på Bali dagen efter bombattentatet år 2002, den är fortfarande nästan som ny. Den långa vandringen till den unga försäljerskans hydda lönade sig verkligen. Alla turister hade ju lämnat ön så enligt Matteus 7:12 så behövdes en insats.

Det förfallna maharajapalatset hade blivit industriutställning och ”den store härskaren” som maharaja betyder körde kanske taxi eller något annat. Vid Indiens självständighet, år 1947, förlorade de all makt, men fick apanage fram till år 1971 då det drogs in. En del driver hotell och spelar på sin särart. Andra låtsas inte om sin kunglighet.

Chauffören ville bjuda på betel, en drog som börjar bli vanlig även i det multikulturella Sverige. Jag ville inte se ut som om jag nyss ätit nyponsoppa slarvigt varför jag avstod.

Byggnadsarbetarna hade det inte lätt. Ställningar saknade ofta tvärslåar och ”golv” att stå på.

Logistiken var lite märklig. En gubbe gick fem meter med korg på huvudet innehållande byggmaterial, lämnade sedan över till gubbe nr. 2 som gick fem meter varefter han hällde materialet på avsedd plats.

Avtalet tillät nog inte att en gubbe gick hela sträckan på 10 meter.

Inte helt säkert att man bygger ställning.

På eftermiddagen skulle vi flyga till Dehli och Indira Gahndi-flygplatsen. Allt är välorganiserat om man reser med Jambo-tours. Man behöver bara ta sig till bussen utanför hotellet, nykter och med nödvändiga papper försedd. Väskan har redan tagits omhand och incheckningen på flygplatsen gick smidigt.

Efter knappt 2 timmar stod vi i ankomsthallen på flygplatsen som fått sitt namn efter en av världens mest kända kvinnor. Hon mördades år 1984 av en sikh ur sin egen livvakt. Indiska armén hade stormat sikhismens heligaste plats, Gyllene templet i Amritsar. Mordet på Indira var alltså en hämndaktion. Hon var född 1917, PM 1966-77,1980-1984) och har inget med Mahatma Gandhi att göra, däremot var hon dotter till Jawaharlal Nehru , Indiens förste premiärminister.

Mahatma Gandhi 1869-1948 (mördad av hindunationalist)

Precis som hemma i Sverige går den politiska makten ofta i arv. Indiras son Rajiv efterträdde sin mor år 1984 men fick avgå efter Boforsaffären med de mutanklagelser som då kom i dagen. Rajiv gifte sig 1968 med Sonia som tog makten i Kongresspartiet när Rajiv mördades av en tamilsk självmordsbombare.

Hotel Meridien var imponerande men skulle visa sig ha vissa brister. Mer om detta i nästa avsnitt. Flygets säkerhetskontroll hade låst min väska med buntband och mina vassa verktyg fanns inne i väskan. Room-service fungerade utmärkt.

Kvällens buffé var imponerande och de många kockarna vid grillen kunde även tillhandahålla grillad kossa eller var det kanske vattenbuffel.

I morgon är det nyårsafton och sedan bär det hemåt.

Boplats i gatukorsning. Finns det någon Gud? Indien har tusentals sägs det. I alla fall inte här.









Blekinge skärgård byts mot Ganges X

ReseberättelserPosted by Thomas Sun, February 07, 2016 16:15:07
Vinterbadare

Det är bara tre dagar kvar på året så det gäller att utnyttja dem. Väckning 05.15 Innan gryningen tar vi oss åter ner till floden Ganges. Folklivet i Varanasi ligger vid denna morgontidiga tidpunkt på en betydligt lugnare nivå.

Ut på floden seglar vi i samma typ av båt som igår. Lågvatten råder och solen stiger så småningom röd över horisonten. Folk försöker rena sin själ genom att bada i den förorenade floden. Ett antal professionella tvättare jobbare intensivt med sitt vid några av alla så kallad Ghat som leder upp till något tempel. Indien har mer än 3 miljoner tempel men har samtidigt brist på skolor och sjukhus. Indien och dess hinduer påstår sig älska och vörda naturen men skitar samtidigt ner samma natur inklusive Ganges något enormt. Indiens kor är heliga men samtidigt är Indien en av världens största exportörer av nötboskap och läder. Man skyller ifrån sig och påstår att det är buffelkött som man exporterar.
Tvättcentralen

Resan längs strandkanten med alla intressanta byggnader, badande och tvättande människor samt någon pågående kremering är väl värd tidig morgonuppstigning. Mystiken från igår infinner sig dock inte.

Någon som infinner sig är dock den lilla ”sötnosen” från igår som ville sälja vykort. Hon ansåg att vi kommit överens om att träffas idag. Roligt med flickor som håller vad de lovar. Förhandlingarna skedde bland spetälskedrabbade och andra gravt handikappade tiggare.

Frukost intogs vid återkomsten till hotellet. Jag satsar på att avstå lunch för att istället ge mig ut i folklivet. Billigt att lämna in smutstvätt på hotellet. Min vita smoking som jag inte haft användning för skulle bara kosta 450 Rps eller knappt 70 kr att tvätta. Samma som för en bättre öl. Skamligt mot tvättpersonalen tycker jag.

Jag tog själv bort några fläckar på min blazer med hett vatten och hårfön. ”Jäkla smålänning” muttrade room-service. Fler turister, slösaktiga som våra politiker önskas. Ekonomistyrningsverket, det svenska, kom med en avslöjande rapport nyligen. Ju mer väljarstöd regeringarna har i ett område, desto större satsningar där, ofta ekonomiskt mycket tvivelaktigasmiley.

Medan mina utsvultna medresenärer intog lunch, 2 timmar efter frukost, strosade jag iväg. Hamnade på ett modernt mindre köpcentra med märkesbutiker och en synnerligen välordnad livsmedelsbutik, typ supermarket. Tyvärr inga vackra demonstratriser som i Vietnam men det är alltid intressant att studera modern detaljhandel på lata latituder.

Eftermiddagen ägnades åt Budda som höll sitt installationstal här i Varanasi. I Indien har Budda procentuellt lika många ”följare” som FI och Gudrun Schyman hemma i Sverige, dvs cirka 1 procent. I andra asiatiska länder är framgångarna betydande för denna religion som saknar Gudom och är mer tolerant och mindre fundamentalistisk än många andra religioner.


Buddistiska bönerullar effektiviserar bedjandet

Tempelbesök, museum och sidenhandlare med vackra varor avslutade den innehållsrika eftermiddagen. Den efterföljande supén i bufféform avnjöts i trevligt sällskap. När jag återvände till rummet på tionde våningen var det kallt som om P.M. Mondi lagt ner Indiens alla kärnkraftverk och blivit miljöpartist.

Dags att ingripa. Efter besök i receptionen med begäran om en elektrisk värmefilt, en värmefläkt och en flaska skotsk hälsodryck med rökig karaktär så hände det saker.

En ung och trevlig indier dök upp och fixade nästan det hela. Tipsade charmiga Jenny, min granne, om servicemöjligheterna varvid ytterligare en operatör dök upp. När Jennys AC gick igång gick min ner och tvärtom. Försäkrade att jag inte ville frysa ut tösen eller försöka locka över henne till min ”kajuta” som nu var varm och go. Återlämnade naturligtvis värmefilt och heater men inte den skotska hälsodryckensmiley.







Blekinge skärgård byts mot Ganges IX

ReseberättelserPosted by Thomas Sat, January 30, 2016 16:56:09

Kvällen avslutades med frejdig folkdans på teater. Vackra damer och herrar i lika vackra kläder bjöd på glad och stampvänlig musik och dans. Man har nog roligt på indiska kalas.

Natten till den 28 december blev lugn. Ingen våt dröm efter alla Kama Sutra-inspirerade statyer. En av få sovmorgnar väntade om man inte ville praktisera yoga kl. 0800. Det ville man inte men blev ändå väckt 0730. En fin frukost intogs med mycket frukt, fil, juice, kaffe, ost, bröd och salamikorv. Det är kul att leva farligt. Får se vad som händer med magen, korven var i alla fall god.

Den stackars omelettkocken hade fullt upp vid sina plåtar. Att sno ihop en beställning tog inte lång tid. Plåtarna var ju varma och ingredienserna förberedda. Kön var lång trots att tidig lunch skulle serveras på grund av kommande flygresa.

Själv uppsökte jag hotellets trädgård för att konversera lokalbefolkningen och kamelen. För att få rätt genusperspektiv valde jag den kvinnliga delen av befolkningen.

Trädgårdsmästaren kände sig förfördelad och ville absolut visa mig en lotusblomma som han odlat fram i bassängen framför de åtta meter höga bambuträden.

Senare påstod en s.k. expert att det nog inte var en lotus men att de var väldigt lika. Vem skall man kunna tro på idag. Politiker? Nej, självklart inte. Poliser? Nej, de mörkar efter behag. Journalister? Där går politisk korrekthet före saklighet och konsekvensneutralitet. Lärare? Bristfällig utbildning gör i många fall att det blir fel. Det blir nog till att Googla eller läsa Flash-backsmiley.

Eftermiddagen innebar flyg till en av världens äldsta städer Varanasi. Jag avstod lunchen och njöt av det vackra vädret. Bagaget får inte väga mer än 15 kg men allt går bra tack vare att jag tömt den tunga vinflaskan jag fick i present.

Färdledningen tar hand om allt på bästa sätt och incheckning går smidigt bara säkerhets-personalen ”får känna lite”. På grund av mitt kriminella utseende genomgår handbagaget specialgranskning. En vacker ”indianska” står vid röntgenapparaten. Hon bär en fräck uniformsmössa och vid ombordstigningen dyker hon åter upp. Jag kan inte avhålla mig från att ge en komplimang: ”I like your cap” vilket synbarligen uppskattas.

En kort flygtur, under en timme, i ett modernt plan tar oss till Varanasi vid Gangesfloden.

Kvällen skall komma att bjuda på märkliga upplevelser i denna en av världens äldsta städer.

Genom ett enormt folkliv tar vi oss i rickshaw ner till den för hinduer heliga floden Ganges. Här kan jag uppnå evig frälsning om jag får dö och bli kremerad här vid den 600 mil långa floden. Trots att floden är starkt förorenad 12000 ggr godkänt värde så badar man här för att uppnå själslig rening, en mer än tusenårig tradition.

Guden Ganga och floden hyllas varje kväll vid en så kallad Arti-ceremoni av prästerskapet. Vi blir så upphetsade av den mystik som omger oss nu när mörkret har fallit så vi tappar bort två Norrkopensare när vi går ombord på vår lilla longboat som skall ta oss på tur längs stranden. Vi närmar oss försiktigt en av krematorieplatserna där stora eldar brinner och ved bärs från båtarna. Kunderna, de döda vill säga, bärs ner till floden och doppas i vattnet innan de läggs på vedhögen där någon anhörig tänder elden. Evig frälsning är utlovad vid kremering här. Ingen återfödelse alltså.

Vi ser ett flertal eldar brinna i mörkret och ute på floden cirkulerar mängder av turistbåtar. Fotografering är förbjuden inom ett begränsat område. Allt sköts av den lägsta kasten, de oberörbara. Går man in i skuggan av en oberörbar måste man besöka Ganges och bada för att bli renad.

Det är en märklig stämning här på floden. När jag var ungefär åtta år gjorde Blekinge Kyrkovaktmästareförening besök på Karlshamns nybyggda krematorium, jag var där i sällskap med far och mor. Nu står jag på Ganges och blickar på eldhögarna där kroppar blir till aska något långsammare än i ett modernt krematorium. Askan sprids sedan i floden där vi skickar iväg en blomma med ett levande ljus. Samtidigt skall man önska något för nära och kära. Som den sjöman jag är så kantrar naturligtvis mitt ”fartyg”. Döttrarna har i alla fall fått veta att de inte skall lägga några pengar på att ta hem mig om jag förolyckas. Köp en kremering vid Ganges är min önskan. Det var nära för några dagar sedan när jag gjorde ”Sälen” en morgon på ett hotellgolv i Agra. Skospetsen slog emot en kant och jag föll handlöst framåt med handbagaget i hand. Golvet var välbonat så det blev en åktur på några meter.

I folkhavet där prästernas hyllning till floden pågår med klockringning och böneutrop lyckas vi från båten upptäcka det trevliga paret som blev akterseglade. Slutet gott, allting gott.

Vi skall tillbaka hit i nästa morgons soluppgång.





Blekinge skärgård byts mot Ganges VIII

ReseberättelserPosted by Thomas Tue, January 26, 2016 17:30:44

Året börjar gå mot sitt slut. Det är den 27 december och solens strålar ger drygt 22 graders värme. Dagen skall komma att bjuda på mycket sex och hemlagat.

Vi åker mot ett nytt världsarv, Kjajuraho, som kan sägas vara ett Angkor i minimiformat. I alla fall låg staden gömd i djungeln, innan den upptäcktes i början av 1800-talet. Templen är från omkring 1000-talet. En del av prydnaderna är starkt erotiska motiv och för att orka med denna för en 70-åring påfrestande upplevelse bjöd Jambo på lunch ”hemma hos” eller kanske ”halv ett hos oss” , en indisk familj där även svägerskan enrollerats för att serva de utsvultna nordborna.

Turister tycks ha en säregen aptit. Man kan äta sen stadig frukost kl. 0930 på grund av tidig safaritur. Bara några timmar senare äter man lunch som om ingen frukost serverats. Antagligen beroende på en kraftig förbränning på grund av miljöombytet.

Nåväl efter en lyckad lunch drog jag mig diskret ut på bygatan där jag omringades av byns lokala värstingar. Ett tiotal småkillar och kanske någon tjej förde ett herrans oväsen så t.o.m. värdfamiljens överhuvud kom ut.

Det blev till att ta fram 30 års erfarenhet från den svenska gymnasieskolan plus det som man inte lärde sig på lärarhögskolan, för att få flocken att uppträda som det anstår det kulturfolk som indierna ju är. Tänk så långt före oss i utvecklingen de har varit.

En yngre student förhörde sig om möjligheterna att komma till Sverige för att arbeta och studera. Jag informerade om välfärdslandets krisläge men att många indier studerade IT i Blekinge och övriga Sverige. Nu kunde jag tala fritt om läget eftersom Göran Persson inte längre var statsminister. Han förbjöd ju på sin tid oss medborgare att tala illa om Sverige. Det är skönt med yttrandefrihet.

Nåväl, det ur djungeln upptäckta tempelområdet hade gjorts om till park. En lugn och rofylld plats med imponerande byggnader. Vi strosade runt här några timmar. Som vanligt bjöds vi på en fullödig måltid på kvällen. Hinduerna äter ju mest vegetariskt men kyckling och lamm förekom på buffébordet. Ölen smakade bra och kostade drygt 50 kr för en halvliter. Härtappat vin fanns att tillgå. Ett glas kostade cirka 70-75 kr. Utmärkta desserter gjorde att BMI-måttet inte heller denna vecka utvecklades i rätt riktning.







Blekinge skärgård byts mot Ganges VII

ReseberättelserPosted by Thomas Sun, January 24, 2016 13:27:12

Julnatten förflöt lugnt. I Moskva firade Indiens premiärminister Mondi med Putin. En tradition de haft sedan början av 2000-talet. Den indiske premiärministern överraskade världen genom att på hemfärden göra en kort visit hos ärkefienden i Pakistan.

”Man skall vara snäll på julen” tycker även världens stora. Mondi hade av Putin fått ett brev som Mahatma Gandhi skrivit och dessutom ett gammalt svärd.

Det var helg i Indien också vilket gjorde att turisterna var många i spökstaden Fatephur Sikri. Solen sken här och och även på nästa resmål Agra fort som var stort och mäktigt. ”Indianerna” ville gärna bli fotograferade tillsammans de vite. Vi bedömdes som synnerligen exotiska.

De vackra marmorinläggningarna vi sett i palatsen följdes upp med studiebesök hos en lokal småföretagare som byggde enastående figurer och konstverk av marmor och sten. Eftersom jag inte var spekulant gick jag ut på gatan. Mötte bland andra en köpman som varit i Finland och Stockholm. Beskrev midnattssolen som en traumatisk upplevelse.


Annars var det ganska ovanligt att någon visste något om Sverige. En IT-student förhörde sig om arbetsmöjligheterna i Sverige.

Annandag jul skulle vi åter nyttja Indiens järnvägsnät. Allt är välorganiserat. Bagaget tas om hand när vi går på bussen och vi behöver bara ta oss ombord på angiven vagn. Denna gång kunde jag njuta av utsikten från min fönsterplats.

Hostan har trots medicinering inte släppt så jag tar en enskild promenad bland Orchhas övergivna palats. Solen värmer och jag sover några timmar på Amar Mahal hotel. Ett trist rum i en imponerande gammal slottsbyggnad.


Offerplats Orchhas

På kvällen beskådas en religiös ceremoni till guden Ramas ära. Templet är nästan fullt när vi i mörkret anländer dit efter en kort promenad från hotellet. Spektaklet pågår visst varje kväll då bland annat gåvor till Guden via prästen överlämnas. Rama är gud men också kung i folkens ögon. Så är det väl hemma i Sverige också bland inbitna monarkister. Morfar Carl Gustaf är kung men också gud för de mest inbitna medlemmarna av Royalistiska klubben.



Bostad med utvecklingsmöjligheter Orchhas

Fyra eller fem världsarv upplever vi på denna resa. Några av oss börjar bli mätta på alla slott, fort och tempel.

Kvällen avslutade med buffé i trevligt sällskap. På rummet arbetade värmefläkten för fullt. Nattemperaturen gick ofta under 5 plusgrader.





Blekinge skärgård byts mot GangesVI

ReseberättelserPosted by Thomas Wed, January 20, 2016 14:47:12



Julafton

Återigen upp i gryningen men denna gång serverades frukost från kl. 0600. Jambos resor är väldigt välorganiserade. Väskorna överlämnas till bärare vid hotellet på kvällenoch levereras på hotellrummet vid ankomst. Då hade de under natten transporterats med buss drygt 30 mil till Agra.

Den korta resan till tågstationen företogs i safarijeep. Till skillnad från konungariket Sverige kom tåget i tid. Vi åkte naturligtvis 1:a klass så vagnarna var OK. Tyvärr satt jag vid mittgången så utsikten var mycket begränsad. Hästsov mig genom landskapet. Man behöver all skönhetssömn man kan få vid min höga ålder.


Jaypee Palace Hotel

Efter tre timmars tågresa nådde vi målet och bussen mötte upp för att ta oss till det stora lyxhotellet i utkanten av Agra. Eftersom jag hade jämn födelsedag kunde Monika, reseledaren, inte avhålla sig från att avslöja detta för reskamraterna som utbrast i välljudande sång.

På hotellet som var femstjärnigt och där statsmän brukade bo när de besökte Agra möttes jag av en mycket vacker kvinnlig trainee som envist ville att jag skulle sätta mig i en soffa. Jag förklarade att jag suttit hela förmiddagen så något sådant behov förelåg inte. När hon för fjärde gången envisades med att jag skulle ta plats i soffan insåg jag lägets allvar. Jag hade blivit en gammal gubbe. Det var bara käpp som fattades.

Hotelledningen tröstade mig med en tårta som jag delade med Bagwan, vår assistent som sov i bussen och skötte alla småsysslor. En flaska rött indiskt vin från Jambo förgyllde också tillställningen på det stora rummet med balkong.

Eftermiddagen ägnades åt Indiens mest berömda resmål, Taj Mahal. Ett mausoleum för mogulen Shah Jahans älskade hustru som dog i barnsäng när fjortonde barnet skulle födas.

Massor av folk runt anläggningen som exteriört var tilltalande. Genom gräddfil kom turister snabbt in i byggnaden som var en besvikelse. Ren cirkus rådde inne i ett mindre rum. Poliser som visslade och folk som ville höra sitt eko. Infödingarna bildade 150 m långa köer utanför och det var intressant att studera folklivet. Stämningen var god och alla var mycket vänliga.

På julaftonskvällen bjöds jag på en enastående vacker buffé som till stora delar också var välsmakande. Mitt närmaste bordssällskap bestod av ensam mor med tvillingflickor i nedre tonåren. Vad mer kan man önska sig på sin födelsedag?

Jo lite värme på rummet, men det hade den trevlige rumsuppassaren fixat genom att ställa in en värmefläkt. Nattemperaturen gick ofta ner mot nollgradigt medan dagstemperaturen höll sig strax över 20 grader.

Ute över trädgården på Jaypee Palace Hotel lyste månen och allt var tyst. Den välbevakade anläggningen gick till vila och en skotsk hälsodryck fick lindra den hosta som förekommit några dagar, men som nu var på retur.





Blekinge skärgård byts mot Ganges.V

ReseberättelserPosted by Thomas Thu, January 14, 2016 16:21:10

Dan före dan (23/12)

Trots konstiga drömmar vaknade jag före väckningstiden 05.45. Man lever sunt under det hårda liv som turistandet innebär. Kaffe och kex i lobbyn innan det bar iväg tidig gryning mot nationalparken och väntande tiger?

Som skydd mot fartvinden i den skumpiga öppna jeepen med plats för 15 personer , fick man en filt. Det var kyligt men efter cirka 7 km var vi inne i parken. Skulle vi möta en tiger? Ja djäklar, efter en knapp halvtimme gick larmet. Där borta i buskaget sades en tiger befinna sig. Efter vissa förflyttningar syntes den tydligare bara cirka 30 m bort. Verkade lika däst som en svensk politiker efter decemberöverenskommelsen. Kanske var han kommunanställd och utfodrades dagligen av parkens vakter. Nåväl, som ett extranummer rullade det stora och mäktiga kattdjuret runt på rygg.

I övrigt bjöd nationalparken på något färre djur än man ser på en vanlig biltur på Eriksberg i Blekinge. Naturen uppvisade vissa likheter fast några krokodiler har vi inte i Blekinge. Hjortar, påfåglar och ibisfåglar gjorde också turen väl värd att göra i den svala försommartemperaturen, cirka 15 grader. Kl.10 var vi tillbaka på hotellet för frukost.

Avbokade safaritur nr 2 och tog i stället en tuk-tuk till gamla stan som låg 7 km bort. Chaufförens engelska var obefintlig men han ville vänta på mig. En intressant och trevlig promenad företogs längs Storgatan. Möttes av vänliga och nyfikna ansikten i de många butiksstånden, helt fria från turistprylar.

Många ville att jag skulle fotografera dem. Till slut var jag tvungen höja priset. Tio rupees för far med son. Mamma med dotter fick naturligtvis bilden gratis. Ett nygift par skrev mailadresser både på engelska och indiska. Får se om det kommer fram.

Nygifta

På avtalad tid befann jag mig vid mötesplatsen och min chaufför kom springande. Åter på hotellet intogs en GT för att bekämpa malarian. Jag njöt av en lyckad utflykt.

På kvällen diskuterades olika investeringar med aktieintresserad medresenär. I morgon väntar tågresa till Agria, 30 mil bort. Trodde väl aldrig att jag skulle få åka tåg i Indien.


Inte min chaufför


Next »